kort innan jul

Ibland undrar jag vart jag får mitt tålamod ifrån. För ibland har jag ingenting... och ibland har jag en outömmlig källa utav det.
Som idag. Fastän mamma fräser i julestressen, så orkade jag att ta fram en ganska timid sida och nicka, le och inte fräsa tillbaka. Ja, är det juletomten som har strött sitt mjukispulver över mig, eller har jag gått och blivit sjuk?

I morgon är en bra dag på året.
Men först ska jag smörja in min pappas rygg med arnicasalva.


Lev och njut!

we löve gummistövlar