gamla hjulspår

En helt vanlig helg
Helt vanliga dagar
Helt vanliga hemma...
Hemhemma.

Jag kommer från en liten bonnahåla någonstans i norra värmland. Jag har varit mer eller mindre borta från denna bonnahåla i snart 3 år.
Det fantastiskta är, att nu när jag kommer tillbaka så inser jag att det enda som har ändrats under hela denna tid är att en gata här har blivit enkelriktad.
Människorna, till och med dom som jag känner ganska bra, är sig precis lika. Dom har varken förändrats eller "utvecklats".
Ingenting.
Dom är kvar i sitt gamla hjulspår.
Jag vet inte om jag ska tycka det är tryggt, tragiskt eller komiskt.
Det värsta med det hela tycker jag ändå är att folk förväntar sig att jag ska vara precis som jag var för 3 år sen.
Jag, däremot vet att jag har förändrats. Jag vet att jag inte är samma som jag en gång var.
Men när jag kommer hit.
När dom tittar på mig så där.
Då faller jag in i min gamla roll. Och jag hatar det!

Nåväl. Problem är till för att lösas och detta skall la inte vara så svårlöst.
Antingen så acceterar folk att jag inte är den tysta musen i hörnet som alla kan komma till och att jag då skall finnas där som ett grått... Ingenting.
Eller så blir det något i stil med Fuck U

Tyvärr känner jag av att jag är hemma.
Rastlösheten kryper sig på.
Och jag saknar D, A, C, E, E... och så vidare...
Jag saknar er allihop.