det finns ingen värme

När det är mörkt redan vid fyra och det blås is i luften... Då inga lampor eller ljus eller stjärnor kan få bort mörkret.
När skratten verkar så oändligt långt borta och jag inte orkar ta fram den sista energin till hopp. När allt bara... känns hopplöst. Då vet jag inte vad jag ska göra för att få det bra igen.

För hur bra vänner man har, hur många de är... så är man fortfarande ensam. Eller jag är det i alla fall. Och det finns ingen värme eller ord som man ändra på det. Och vart jag än vänder mig, vart jag än ser... Så påminns jag om mitt eget stadie. För överallt finns de lyckliga, de som någonstans orkade/vågade/lyckades släppa in någon annan i sitt liv. Och som själva blev insläppta.

Du är så ung säger de. Det tar inte bort längtan nu.
Och... That's it... Det är så här det är just nu.