lugnet innan stormen

Jag ska ta en dag, ungefär som ett andetag, för att låta min kropp och själ få vila.
I morgon finns ingen vila att få, inte heller fredag eller någon annan dag den här sommaren förens underbara medeltidveckan. Jag klagar inte, tycker om att jobba och är tacksam över att ha ett arbete i tider som dessa. Men just idag är jag skönt trött och orkar slappna av. Situationen med D har löst sig, huset är i någotsånär skick och visst, det finns 1000 saker att göra ute. Och om jag orkar så gör jag någon utav dem, orkar jag inte så gör jag inte det.

Har för första gången den här sommaren legat ute och solat. Inte många minuter men bara känslan av att kunna lägga sig på gräsmattan och inte bekymra sig var ljuvligt.

Sänder en tanke till vackraste Curly och hoppas att hon hittar tröst i sorgen. Det är svårt när man mister någon som står en nära och inga ord hjälper direkt. Men jag är säker på, som du skrev i din blogg, att hon inte är ensam. Och framför allt är jag säker på att hon är stolt och glad över dig och att hon finns där och vakar över dig, alltid.



Nu stundar kaffe. Och kanske lite trädgårdsarbete i maklig takt.
Livet är gott.

Kärlek och fred/ K