Ute skymmer det nu. I morgon ska jag åter igen arbeta i mina röda kläder. Jag funderar mycket om meningen med livet när jag går där och sliter... och jag bara inser, att för mig så bara MÅSTE det finnas mer än detta. Än att komma hem på eftermiddagen, vara så trött att man knappt orkar att se på tv, äta mat och sen sova. Det MÅSTE finnas mer och jag avundas samtidigt som jag inte förstår dem som inte behöver mer. Eller bara inser de inte att de behöver mer? Vart tar äventyrslusten vägen? Vart försvinner nyfikenheten? När ersätts den av apati och vardagslunket?
När väljer vi egentligen att beställa hem en pizza och somna framför tv:n, istället för att träffa våra vänner, festa, uppelva och utforska?
Det skrämmer mig.
Ska jag dit? Är jag redan där? Och hur ser jag till att jag inte hamnar där för evigt, det är INTE där jag vill vara. Ever!
No comments:
Post a Comment