Det är väldigt konstigt att jag känner mig smått rastlös här i huset. På ett sätt skulle jag kunna tänka att mögla fast här, att gotta in mig i småburkar med sylt, gardiner, ett stort kök, kossor runt hörnet och underbara mamma och pappa bara ett stenkast bort. Och oftast vill jag inte alls åka tillbaks till stan. Och nog är det väl lite så den här gången också, men på ett annat sätt, nu känns det faktiskt bra att veta om att jag ska tillbaks. Inte direkt för att lägenheten drar speciellt mycket för huset är fortfarande oändligt mycket varma i själen.. Men nu har jag saker jag gör i stan, jag dansar, jag sjunger, jag har bra vänner och så vidare och kombinationen av allting gör att det känns bra på båda ställena. Coolt.

vikariatet har hittills gått bra. Är självklart ganska trött på kvällarna men än så länge så har klasserna varit riktigt bra. Detta kunde ha varit veckan från helvettet men jag är hittills positiv överaskad, verkligen positivt överaskad.
Ja.. det kanske är rätt med lärare ändå :)

Men jag saknar mina vänner.
Och mina syskon.
Och min mormor.