Blås

Och det blåser
Jag vädrar ur min själ, gamla skelett rensas ut och det börjar lukta sommar.
Jag börjar få energi, bara av att låta vinden blåsa igenom mig.
Det rasslar i löven, gatljusen lyser upp träden underifrån...


Och jag är så lycklig.
Jag är så tillfredställd med mitt liv.
Saker och ting börjar ordna upp sig, dom måste helt enkelt. Nu finns inget val längre.
Sommaren står för dörren och jag nynnar på Idas Sommarvisa.
I lägenheten luktar det nybakade kakor och ute luktar det vår.

Och jag är så lycklig.
Kanske låter det konstigt, kanske är det konstigt. Det får vara vad det vill.
Snart är det ransäterstämma, snart är det sommar, snart är det säter.
Allt det är underbart men jag är glad över att jag just nu orkar att leva, att jag just nu tycker om mitt liv och njuter av det.

Så blås. Fortsätt att blåsa, rena min själ, rena min kropp.
Låt allt det gamla och tunga blåsa bort och låt mig andas igen.



Låt mig åter uppleva hur det känns att vara hel.