strejk

Oponeringen är klar.

Kanske var jag hård, kanske var det de andra som var för slappa?? I don't know. Det är ju bara så, när jag gör nått gör jag det ordentligt. Oberoende av vem det är jag skall oponera på.
I alla fall så är det klart, det är färdigt och nu är det bara en Hemtenta ivägen för mitt sommarlov.
Åh detta sommarlov som jag verkligen LÄNGTAR till.
Min huvudvärk börjar släppa.
Och tröttheten smyger sig på.
Det är som ett maratonlopp, nu är det bara upploppet kvar innan friheten.
Mjölksyra, en ständig fråga varför man tvingar sig att fortsätta när det faktiskt är så enkelt att ge upp.
Det kanske låter dramatiskt men jag är så TRÖTT på allt vad skola heter, på allt vad föreläsningar, diskussioner, analys, koppla samman och dra ifrån. Allt som betyder att jag måste anstränga de stackars grå är inte av intresse nu.

Jag vill sjunga, måla, komponera ihop kläder och framför allt vill jag bara vara.
Att stå i kohagen och låta tankarna få vandra fritt och fundera över viktiga saker som varför det heter "att Blogga" eller om snöskatorna verkligen är arga eller om de bara ser ut så.
Att det viktigaste med dagen är att man får mat och dryck, samt kanske att man rycker upp en maskros. Ja, sommaren, ledigheten och latheten är så efterlängtad.

Tack gode gud att jag ska dricka vin/öl sen och låta hjärnan få ledigt för ikväll.
Men först ska jag skriva om statens roll i utvecklingen hos Eng, Frankrike och Ty.
Huvudvärken kommer tillbaka och hela min kropp strejkar.