Upploppet

Upploppet.
Det är nog vad det här kallas...
När hjärnan strejkar och kroppen bestämmer sig för att den inte har lust att gå upp sängen.
Upploppet, när mållinjen är så nära och ändå så långt bort.

Ja, det är nog det här som är upploppet.
Nu är det muskelvärk, mjölksyra, hjärnkoma och en stark vilja att ge upp.
Så in i helvette heller. Jag har INTE suttit nere i ett mörkt och tråkigt bibiotek flera underbart soliga dagar för att ge upp nu. Jag har inte försakat vänner och familj för att se B-uppsatsmonstret vinna över mig 4 dagar innan det ska vara inlämnat.
Det är snart måndag.
Det är snart slut.

5 veckor bara *poff*
what the hell.. Vart tog dom vägen?
Men, som sagt.

Snart kan jag trycka på "play" igen till mitt liv.



*freeedoooom*