Ibland undrar människor hur jag kan tänkta mig att flytta tillbaka till den gård där jag växt upp.
Ibland undrar jag också... Men så kommer jag hit och ja. Det finns bara ett ställe där jag nån gång kommer att känna mig så hemma. Det handlar inte om trygghet, det handlar inte om att jag inte vågar ut. Det handlar om att när jag går här, på denna gård, när jag andas luften, när jag hör fåglarna och bäcken och när jag ser ut över bygden ja, då vet jag att jag är hemma.
Med huset, med kossorna, med byggnaderna, med möjligheterna.
Men det är inte idag.
Inte i morgon.
Här kan jag sova... Och bara det är värdefullt.
No comments:
Post a Comment