Brev till..

Du vaknar igen.
Solen lyser på ditt ansikte och låter lite av sin glans fastna i dina ögon.
Jag önskar att du förstår hur viktigt du är, med ditt solglans i ögonen.
Dessa allvarliga, betänksamma ögon som ibland glömmer bort sin mask och låter hela livet skina genom dem.

Ibland ler du. Ofta ler du, men du borde le hela tiden. Du är så vacker när du ler och skrattar. Det finns ingen som kan le som just du. Eller skratta. För dina ögon spelar som kristaller och oavsett vilket mörker som jag befinner mig i, så skingrar du det.

Jag vet. Du har sorger i ditt liv. Det syns ibland när du försvinner. När du blekar bort och försöker gömma dig för omvärlden. Jag kan inte ta bort dom, du skulle aldrig vara du utan dina sorger. Jag kan inte ens räcka dig en hand, du ser den inte. Och vissa strider måste bekämpas själv.



Du betyder så mycket. Du har alltid betytt mycket.
Du, med ditt solglans i ögonen