Upp, upp, upp och så *pang* Ner.
Nernernerner. Inte jättelångt men tillräckligt för att jag ska bli trött i själen och får ett behov av att undvika massa människor.
I don't wanna do this shit any longer.

En liten, ytters liten del av mig har vaknat och påstår att filmkväll med mys i soffan låter mycket bättre än att dricka lakrisshots som kostar skjortan för att sedan spy upp dem senare under natten.

Jag tror att jag börjar sakterliga bli redo för något slags nästa steg. I hate it, det skrämmer mig och framför allt betyder det att jag inte skulle vara nöjd med min situation just nu.
Jag önskar att jag kunde njuta mer av livet, ni vet. lev varje dag som att den är den sista.
Men i slutändan känner jag mig ensam och thats just the way it is.

Jadajadajada
Nu ska jag gå in i huset, andas, se på tv och frossa i glass och helt enkelt tänka "f*ck this shit"


blabalbla/ K

En riktig rackarnas rock

Jag skulle vilja skriva om något nytt och fascinerande.
Men det bästa i livet just nu är varken nytt eller fascinerande... bara skönt.

Jag ser mig om i lägenheten och känner mig hemma.
Jag träffar gamla vänner och skrattar så jag får ont i magen.
Det är söta pojkar och snygga män ÖVERALLT :)
Och ja...
Jag somnar på föreläsningarna.

Nej, ärligt. jag skulle vilja skriva om att jag blir bjuden på tårtkalas överallt, att det knackar på dörren utan att jag väntar sällskap, om intressanta diskussioner. Jag skulle vilja skriva om David som bara är som david är och om insikten idag att jag saknat honom.
Jag skulle vilja skriva om tokgod äppelpaj som Flisan bjöd på hemma hos Barbisarna.
Och jag skulle vilja skriva om att barbaskön, som när jag träffade henne hade bestämt sig för att aldrig mer skaffa barn eller karl idag, och som idag är lyckligt gift och har 3 barn med karln.

Ja. Det finns så mycket jag vill skriva om men jag är så säker på att ni har hört det 10000 gånger förut och är trött på att höra om det.
Så, jag skiter i att utveckla det mer och berättar istället att jag dansar vilt till "en riktig rackarns rock" med smurfarna i lägenheten och att jag mår bra. Och att jag är nöjd.

gamla hjulspår

Detta inlägg handlar egentligen om flera saker som alla har just gemensamma att de är början på något jag har gjort om och om igen.

I morgon börjar skolan igen, eller universitetsstudierna som det så fint nu för tiden måste kallas. Sista terminen på lärarutbildningen. I know how to do this shit, jag har studietekniken även om den alltid innebär ångest dagen innan inlämningen. Jjust nu är det bara öken på motivationsfronten hipp hurra.

Igår var det fest, I know how to do that too. Förfest med tjejerna (okej, så jag är däremot inte van att vara på bara tjejkväll, men med tårta och gott sällskap funkar det mest :)) Sen var det ut på arena till dålig musik. Det var verkligen synd att de flesta gav upp så fort som de gjorde men jag förstår dem i och med att musiken verkligen, VERKLIGEN sög. Sen vart det bråk på dansgolvet med två killar som verkligen pucklade på varandra (och där var jag i mitten innan jag hade vett nog att förflytta mig från boxningsringen).. Men i slutändan hade jag en bra kväll för jag har en böna som jag har festat så oändligt många gånger med och som jag tokroligt med. Och självklart, jag vet hur man festar med honom, det hjulspåret borde egentligen inte vara gammalt men det är det. Ibland är det lite synd bara för jag vet att jag så lätt bara glider in i dessa gamla hjulspår och hamnar att festa nästan bara med honom vilket jag tror ibland kan vara lite tråkigt för de andra som är med. Men... när vi röjde loss på dansgolvet igår fanns det inga "andra"...

Sen på kvällen fastnade jag åter igen i ett gammalt hjulspår då alkoholen hade verkat lite för väl (vilket alltid innebär att vettet går ut när spriten går in) så jag och bönan kom på att det var en strålande idé att gå hem [ja... trots mina skavsår- som sagt: sprit in och vett ut]. Men samtidigt är det ingenting jag ångrar för under promenaden hem så pratade vi som riktiga vänner gör om allt och inget och ja,,, allt kändes bara bra. För första gången på länge kändes allt bra i hjärtat.

Så sista hjulspåret för detta inlägg: somnar 04.40... och vad ska jag göra samma dag? jojomen, jobba. Hell yeah.

Jag och mina gamla vanor. kära gamla vanor, vissa vill jag aldrig bryta vissa kanske borde bytas ut. Hur som helst lever jag och frodas....

Over and out/ K

vi börjar med i morgon

Så satte jag mig på tåget.
Och innan hade det inte kännts konstigt ens. Men just då, just då kändes det konstigt. Att se husen, byn, skogarna fara förbi och att sommaren redan är över.
Men samtidigt känns det hoppfullt. Jag tror. Och vågar tro på en bra tid.
And it's good.

Denna vecka har varit en uppsamlingsvecka. En vecka då jag har skickat alla de där mailen som jag så länge borde ha skickat.
Jag har till och med börjat skriva på uppsatsen. Låna böcker, pratat med handledare, varit hemma hos mor och far för att göra det sista i huset inför hösten.
Jag behövde den här veckan. Hur har jag någonsin överlevt utan den?

Detta är min egentliga sista termin. Sen är det meningen att jag ska vara vuxen- hell no.
Sen är det meningen att jag ska ha ett jobb. Ett liv som jag kanske, eventuellt kan vara nöjd med. Men jag vill inte vara nöjd. Jag vill ut på äventyr!


Men... En dag i taget. Vi börjar med i morgon, med massa härligt fika/lunch och utbytesstudenter.


Så länge det finns liv, finns det hopp.

karltokig

Det är killar överallt!
Snygga, charmerande och roliga pojkar och jag blir alldeles till mig i trasorna.
Ser på kort från MV och inser att jo, de ser ganska bra ut allihop. Vissa tilltalar mig mer än andra och vissa är verkligen som bröder till mig vilket gör det hela väldigt olustigt att ens tänka på dem på det sättet. Men till och med jag inser att jo, de ser ganska bra ut på sitt sätt. Sen finns det de som verkligen... verkligen tilltalar min smak både till utseendet och till sättet. Det suuuuger bara att det inte liksom ens finns en chans där.

Sen idag så mötte jag upp utbytesstudenter. Och hej och hå! Det gjorde INTE ont att se på.
Dessutom skrev jag till en kille från MV som jag tyckte var sjukt snygg. Jag skrev på facebook och fick ett trevligt svar.

Ja shit och godmorgon. Det är något fel på mig och antagligen på dem som pratar med mig.
Men jag tänker inte klaga. Jag tänker njuta så möe jag kan, för jag har försakat allt för mycke tid på att vara osäker på mig själv. Och om jag går in med inställningen att det handlar om vänskap, så går det nog bra.

Over and out// Eder allas karltokiga ylletott

en punkt för sommaren

Jag packar ihop mina saker.
Sommaren är över.
Och jag drar ut på det hela. Sortera kläderna i olika högar, vill inte packa ner dem i väskan. För att på riktigt packa ner dem betyder också att just det- sommaren är över.
Den gick så fort. Jag tycker det inte var längesedan jag packade ner mina saker inför sommaren hemma...
Och jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om det hela. Visst, skoj att komma tillbaka till kd och träffa alla vännerna igen. Men... kd är inte hemma, inte hos kossorna, inte hos mamma och pappa. Här har jag ett hus. Här har jag luft och någon som ser till att jag inte faller.
Framför allt vill jag inte att sommaren ska vara över. Men MV är som en punkt för den och kommer alltid att vara det. En punkt för sommaren.
Bitterljuvt.

MV09 kort

Jag blundar. Och tänker tillbaka, en endaste vecka tillbaks behöver jag tänka för att bli lycklig. Inte för att jag är olycklig nu men medeltidsveckan går så fort så fort. Helt plötsligt är den över och det är höst igen.

Medeltidsveckan 09 betydde mer för mig personmässigt än upplevelsemässigt. Och de ökända s.k. festivalförälskelserna inföll självklart. Inte kanske på pojkväns-stadiet utan mer på vänskapsstadiet. Ni vet, hur man kan bli kompis-tokförälskade i någon. Självklart vart de nya bekanskaperna de mest genomträdande och omvälvande medan de äldre bekantskaperna gav mig tryggheten och lugnet.

Och jag borde nog bo i ett kollektiv. Inte ensam, inte i denna påtvingande ensamhet i alla fall.
8 st i en lägenhet på två rum och kök.
5 st i ett sovrum. Och jag saknar livet ur mig efter dem. Efter alla skratt, alla dumma skämt, alla tragiska godnattsagor. Jag saknar verkligen allihop och jag blev alldeles kär i varenda en av dem.

att då sitta här. Nu.. Ensam, är lite jobbigt men det går.

Kortsammanfattningen av MV 09:

Nisses strumpor
Challe
Effes
Lyckade ragg och dryga 08:or
Två gäng
En jävla idiotisk ***** och en Biiiiitchig ******. Gud vad jag bara önskar att hon kunde bete sig bättre mot sin pojkvän, hon FÖRTJÄNAR HONOM INTE! Och jag önskar att D kunde växa upp, mogna lite eller bara... bara sluta bete sig som en idiot. (nej nej, detta handlar absolut inte om det enda paret i gänget. De två D&M är juh hur gulliga som helst :))
Raukarna och Fårö!
God mat
Blom & mintun
E & grillen. Samt att E verkligen blev min vän här, inte bara en kompis utan en riktigt vän.
Psykbryt sista dagen då jag bara satt och grät i en timme, men det var skönt.
Rävar!
Nyckelpigor

Och bara, Ren och toklycklig Kärlek.