Kär i allt utom i dig

Nej. Jag trodde faktiskt inte att jag någonsin skulle kunna referera till en av Sveriges mest kända dansbandslåtar. Men se på fan.

Leende guldbruna ögon

har jag förälskat mig i

just dina guldbruna ögon

så blå kan de aldrig mer bli

små tankar hemma

Så sitter jag här igen.
På en kökstol, i ett kök, i ett hus, på en gård, mitt ute i skogen.
Och det är konstigt! Mina tankar är aldrig lika besvärliga här som de är på andra ställen.
Däremot blir jag knasigt trött.
Och glad....


Och jag bara vet, att även om rastlösheten sliter, så är det här jag är hemma.

Dimman

Om jag fick, skulle jag avnjuta dina läppar mot mina.
Jag skulle låta mina fingrar vandra över din kropp.
Men du är en dröm, som dimma omrking mina tankar.
Så fort jag rör mig mot dig, försvinner du.
Så fort jag vänder mig bort, tätnar du och tvingar mig att se dig.
Och jag vill så gärna se dig. Men jag orkar inte spela längre.
Jag behöver din värme och din hud och dina tankar och din lukt.
Jag behöver dig...
Mina muskler darrar av den ansträning det tar att låta bli dig.
Jag blir psykiskt nedbruten av denna dans mellan hopp och sårad stolthet.

Vi kan inte spela det här spelet längre. Men samtidigt vet jag inte hur jag ska sluta.
Du är min drog.
Varje gång med dig ger mig ett rus, men när verkligheten tränger sig på faller jag i ett mörker.

Är det, på riktigt, så här det känns att vara kär? För i sånna fall har alla poeter bara totalt jävla missförstått allt.

om att backa

När jag lärde mig att köra bil, tyckte jag att backa var svårt.
Det ligger fortfarande kvar. Jag tycker inte om att backa.
Speciellt inte när jag måste backa mentalt, själsligt och emitionellt. Men ibland står man där och har inget val. Jag är just där nu.
Jag måste backa.
För min egen jäkla skull så ska jag lägga i min back. Det kommer att hacka och skramla och låta. Ungefär lika enkelt som det är att lägga i backen i en bil från 5:an till backen.
Men. det måste gå.
Det kommer göra lite ont... Det får göra det..För om jag inte lägger i backen kommer jag att köra in i en bergsvägg och då säger det *kabooom*


Skit

En bra vecka

Veckan som gått har varit en av de bättre. Jag är fortfarande oerhört stressad övert tentan och alla andra saker som ska göras. Men på nått sätt får de ordna sig lite av sig själv för jag har ingen lust att bli en nippertant. Även om jag ibland glömmer bort min ovilja gentemot det.

Veckan som gått har inneburit:

• Två kvällar med dans med D.
• Fyllesms från bror
• En spelgalen tjäder som påträffades ute i skogen vid Segerstad. Det var både roande och fascinerande.
• Det har inneburit att få lyssa på vackra Sofias egna låtar! Hennes låtar med hennes röst är en fantastiska match! Och jag tror nog att detta bara är början på något stort.
• Det har inneburit vårruset, grillat occh känslan av att vara totalt utstirrad. OCH en puss mitt på munnen på McDonalds av Jen! No alcohol.. jag är i smärre chock fortfarande :)
• Det har inneburit att Norge vann Eurovision! Jag är mycket nöjd! Min favorit gick och vann minsan :)
• Den har inneburit ett äventyr i skogen där jag hittade en helt otroligt vacker plats. Dit ska jag gå vilse igen.

Nu däremot, denna söndag, sitter jag i skolan i ett rum utan fönster och tycker lite småsynd om mig själv då det är sol ute. MEN. Efter onsdagen är jag lite mer fri...Så det blir nog bra :)

Fenomenet Facebook

Människor fascinerar mig! Jag har ibland svårt att förstå mig på dom! Och sen detta fenomen Facebook har uppkommit så har jag insett att det inte är meningen att jag ska förstå mig på folk.
För, vart annars får man vännerförfrågningar från människor som man ser nästan dagligen på universitetet, men som inte hälsar på en?!
Jojomensan. Tror ni inte att en gammal högstadie- parallelklasskamrat har skickat en vännerförfrågning som jag inte alls förstår mig på! Vi pratade inte då, vi hälsar inte ens nu och ändå så kommer den.. Den där lilla förfrågningen.

Fascinerande!

om att lära sig

Jag svär över skolan. Jag önskar att jag för en gångs skulle ändå kunde lära mig att börja med saker i tid, då hade jag inte behövt att suttit här vid ett på natten och funderat över samhällens undergång eller framgång.
Men...Är det nått vi lärt oss av historien så är det just att vi ingenting lär oss av historien och dess misstag.

Men men.
Ibland är det lite skönt att låta tankarna vandra fritt även i skolarbetet. Och en analys på 2 sidor ska nog inte vara alldeles för svårt att få ihop. Speciellt inte när jag bestämt mig för att föra en analys på min nivå. Visst visst, språket måste finslipas och allt det där. Men just tankarna, att få fritt tänka inom ett skolämne utan att vara bunden till viss fakta är faktiskt ganska trevligt, även om klockan är ett. Och jag ska upp om 6 timmar.

För av någon fjantig anledning, är jag ganska glad ändå.
Kanske för att jag har bra minnen av väldigt roliga telefonsamtal, trevliga lördagar, roliga spel och faktiskt tentaplugg i biblioteket. Det låter nördigt men jag har bra vänner att plugga med,,, jag kommer sakna dem oändligt mycket när vi inte ska gå tillsammans länge.
Och så KAFFE... med underbara vänner. (Jag saknar er Barbisarna och planerar att komma på smygfika någon dag! )

Jag planerar bara så långt näsan räcker. Men det räcker för mig. Jag är vid liv och trots allt, så länge det finns liv finns det hopp...

ett andetag bort

Jag försöker att sluta tänka. För att falla ner i tankarna är som att falla ner i en ormgrop där varje rörelse innebär ett dödligt bett. Så jag ligger helt still och titta rakt framför mig där jag ser mina tankar försvinna bort eftersom varje sekund som går så försvinner fler och fler tankar.
Jag förstår dem som tar droger, jag förstår dem som låter alkoholen föra dem bort från tankarna för att leva i nuet. För vi människor idag är så otroligt rädda att tappa fotfästet, att inte veta vad vi gör eller håller på med… Vi tror att vi måste ha en plan, att saker och ting måste vara antingen eller. Gråzonen är vi sjukt medvetna om att innebär en osäkerhet och osäkerhet är kopplat till dödssynd.

Men. När själen är i balans med nuet, när kroppen är ett redskap istället för en begränsning. När alla hämningar släpper och ett lugn samtidigt som den mest fyrverkerisprakande glädjen fyller ens kropp och man kan tänka ”om jag dog nu, skulle jag dö lycklig”. Då förstår man att det finns väldigt lite i världen som spelar någon större roll. Och allt det jag trodde att jag var tvungen att göra var påtvingat av mig själv och alla val jag trodde jag var tvungen att ta var ett resultat av min egen osäkerhet.

Det finns ingen anledning att inte försöka njuta hela tiden… för livet är kort och vi är givna alla redskap vi har för att använda det som vi vill. Kriser kommer och kriser går och det djupaste hav kommer aldrig att vara lika mörkt som det mörker som finns i en själ. Tro mig. Jag vet.

Men… just nu är jag lycklig, toklycklig och jag är helt säker på att det beror på att min själ är i balans med det kosmiska flödet helt enkelt eftersom jag gett upp att jaga efter det.

Back!

Tillbaks från de levande döda.

Självklart måste man ner och vända för att ta sig upp igen. Inge konstigt med det men det spelar juh aldrig någon roll just då att man vet om det. Det lindrar verkligen ingen smärta eller sorg eller irritation. Nu i efterhand är det bara å vara lycklig att downperioden inte varade så länge utan förhoppningsvis var temporär.

Och.. Hehe. Det är alldeles för mycket att göra just nu i skolan. Därav gör jag ingenting! Smart? nej nej. Men vet inte varför det blir så. Det har liksom alltid ordnat sig förut på något sätt, jag tror att det gör det denna gången också. Jag är tokpossitiv mestadels av tiden och har energi som en gnutt!

Samt att jag fått ordning på mitt känsloliv! Tack gode för det också! Och har bestämt mig om mitt stora förvirrningsobjekt och det är så skönt! Nu kan jag aggera normalt och inte som en bitch. Han är min vän. Ingenting mer och han kommer att få vara bara min vän (även på fyllan ;) ), så är det bara. Jag har till och med vissa misstankar om att han kanske var med en tjej i helgen och vet ni? Det spelar ingen roll, skitskumt! Om jag vore intresserad skulle det juh göra ont och jag skulle droppa men icket! wiiiiii..

Och.. jag ska, kanske. KANSKE på dejt! Och blir det så, har killen tatueringar! Det räcker för mig ;)

Kallt

Jag flyr från tystnaden och ensamheten.
Framför allt flyr jag från mig själv.

Jag tycker inte om att umgås med mig själv just nu... Vilket är ganska skrämmande eftersom det är väldigt positivt om man kan vara kompis med sig själv.

En månad utan alkohol
En månad alltså utan sådana fester
Och det skrämmer mig
Vilket är sjukt illa
Och därför är nykterheten otroligt nödvändig
Men fantastiskt tråkig

Jag tror jag behöver sova
Och fundera ut vad jag vill
Och jag bara VET att jag inte kommer att tycka om det

Små guldkorn

Har tänkt mycket på minnen. Och detta kommer inte att bli ett inlägg med långa historier för jag är en mycket bättre historieberättare i verkligheten än över text.
Så. Jag tänker, utan inbördes ordning, räkna upp små upploppande guldkorn ur minnet:

Jen: Tjuren från Wales, Harrys, sång
Curly: Fniss på kören, flyttpackningskvällarna, frukost.
Telda: sång för kossorna, fulla vid Heidruns Café, Rekan
Ika: sabbat uppe i skogen med björnar och videokameran, mattetimmarna, dansen
Barbaskön: "bara en öl", dans på ballkongen, middag
Barbadamp: fågelbajs, melodifestival, skumkrig
Barbatönt: fest på orris, fonk, trekantshånglet
Barbafjant: samma trekantshångel som ovan, dans i köket, räkdejt
Ika: Brigdet jones dagbok, hoppsanskuttsansteg, te
Bönan: "det är så här serru", Batman, bugg
J: "Hot'N Cold, spinning, msn
Otta ( och A): Stolthet och Fördom, Nöjesfabriken, Kaffe
Putte: TP, choklad på balkongen, lunch
Tessa: Pulka, melodifestivalen, sms
Bror: Mina spenatknyten, promenaderna, fyllesms
Birdie: Regina Spektor, frukost, massage
Herr Olsson: Sambo, promenaderna, film
Dappe: Medeltidsveckan, festerna, msn
E: kasta nycklar, en påse med tid, grillning med Västanå
Finska yrvädret: Ransäter, våren i trean, påsk
Trollet mitt: Öl i solen, Eva-Eva-Eva, hypokondri
Ems: Eva-Eva-Eva, Västanå, stentrappan vid estetsalen
Ärkeängeln: Motorcykeln på isen, grogg, hemligheter i korridoren
Muminfröken: Stallet, maten, träningen
Syster Korp: Vin i herrgårdsträdgården, picknick, nyår

Det finns säkert fler! Jag vet att det finns fler. Men som sagt, detta är bara ett urplock.
Sugen på att höra någon av historierna? Kom på en kopp kaffe :)


Kärlek! // K

Mitt i all galenskap, mitt i mitt nederlag, känner jag mig starkare än jag någonsin har gjort.
Och jag ger högaktningsfullt självaste fan i att alla tror att man måste vara två för att må bra.
Jag är inte redo för ett förhållande nu.
Och jag blir så trött på mig själv när jag faller in i gamla tankesätt och vanor och får för mig att jag måste hitta någon att bli kär för att jag ska må bra.