Efter många år har jag lärt mig åtminstone en sak.
jag litar inte på mig själv
Det kanske låter väldigt konstigt men helt ärligt...
Har du verkligen funderat över om du litar på dig själv?
Jag tycker nämligen att kroppen, hjärnan och hjärtat inte riktigt samarbetar när det ibland gäller åsikter men framför allt känslor!
Beroende på vilken av ovanstående tre som bestämmer för tillfället kan utgången av en antagen känsla ändra sig drastigt.
1) Kroppen vill en sak. Antagligen det som kräver minst insatts från dess sida, samt bringar mest njutning. Att slänga sig i säng med första bästa som attraherar har den inga invändningar emot egentligen.
2) Hjärnan är, som sagt hjärnan i kroppen. The smart thing. Den som säger Nej, till det mesta faktiskt. Nej till att just slänga sig i säng med första bästa eftersom hjärnan kan räkna ut vad vissa konsekvenser kan bli, nej till choklad. Men det behöver inte heller handla om njutningar, en sådan vanlig sak som träning är knappast den lata kroppen för. Hjärnan däremot tycker träning är en alldeles fantastiskt idé och många gånger tvingar kroppen till dessa fysiska övningar.
3) Hjärtat, den som måste erkännas, svagaste av de alla. Den som tycker gott om allt.. Och alla. Och som så gärna vill vara till lags och bara känna känna känna! Det är lätt att vara hjärta, förutom när hjärnan villigt talar om att känslor bara är till för mesar, alternativt när hjärnan försätter sina hjärnspöken på att göra hjärtat ledset. Då är det inte lätt, för när man känner mycket så gör också smärta mycke ont.
Så. Litar du fortfarande på dig själv?
Jag gör det bara inte. Jag litar inte på något som min själ upplever förän jag vet att alla tre komponenterna fått säga till i saken. Är de då överens.. Ja, då kanske.
Just nu har jag en stark aning om att hjärtat och kroppen har gjort en slug komplott mot hjärnan och uteslutit den från styrelsen av min kropp. Ibland hör jag hur den slänger in vissa argument i tankegången. Men oftast så dämpas dess gnat av bubbel och lalalala.
Därav vill jag inte heller basunera ut vad mina tankegångar rör sig om (även om ni säkert har era gissningar) för när väl hjärnan kommer tillbaka i chefspossition... Ja, då kan mina åsikter på ett ögonblick ändras.
Vi får helt enkelt, framför allt jag får helt enkelt, ha lite tålamod.
Ja, för det är jag ju så bra på. Hahahaha
No comments:
Post a Comment