Och jag vill nästan inte gå hem.
Det är nog någe fel på mig. Nu har jag klagat på den här uppsatsen i tio veckor (nästan) och nu, när den alldeles strax är klar. Ja. då vill jag inte det heller.
Men jag tror inte det beror på självaste uppsatsen. Utan på att detta är en av de sista gångerna som jag kommer sitta längst ner i bibloteket med Herr H och Gk.
Och nu har herr H gått hem.
Det känns... lite vemodigt.
Ja, självklart hemtenta.
Men.. Saker och ting blir inte riktigt som de en gång varit.
Klart de kan bli bättre, men de har ju faktiskt varit bra juh!
Tid... Tid är ganska lustigt för den går ibland alldeles för fort och ibland alldeles för långsamt. Fastän att den går precis i samma takt hela tiden.
Så reser hon sig. Plockar ihop de tio tusen böcker som ska lämnas igen. Slår av datorn... Och går hem
No comments:
Post a Comment